Extra boost!

Vågen visade 71.3 kg idag, -1 kg sedan igår och det gav mig verkligen en rejäl boost. Behövligt då jag inte är lika motiverad nu tyvärr men ska verkligen försöka sköta mig, så länge jag ligger runt 69-71 kg så är det ju bra. 

Jag har ju åtminstone en bra "morot" att inte gå upp eller ja, skita i allt. Skulle jag bara släppa på spärrarna och gå upp en del igen så blir det ju tack och hej till min bukplastik som jag verkligen längtar efter. Bara ca 3 mån tills jag ska dit igen och bli uppskriven på operationslistan, kan knappt bärga mig.

Påtal om operationer så kollade jag upp hur mycket allt jag vill ha gjort (i framtiden) skulle gå på, blev en riktigt saftig summa men jag ska spara ihop till det sen om några år när jag har stabil inkomst. Kommer spara lite nu också men inga stora summor precis men ja, någonstans måste man ju börja :)

Nytt mål!

Istället för ett nytt viktmål rakt av så har jag bestämt mig för ett annat mål att sträva efter, komma byxorna ni ser på bilden (strl 38). Köpte dom försmå med mening så jag har något att kämpa till! Tror inte jag behöver gå ner så väldans mycket mer, kanske 5 kg eller nåt.

Ja, jag har en bit kvar innan dom sitter på men all hud på magen är ju i vägen också vilket ju inte gör saken bättre... Men i höst försvinner det ju äntligen, det är ju inte snyggt som ni kan se :/ Ingen kropp för en som väger 70 kg precis.

Eftersom jag vet att jag kommer få bort maghuden så känns det lite bättre men det är otroligt deprimerande att se sig själv i spegeln... Som tur är döljer ju kläder ganska bra.

 (Ni får ursäkta röran i bakgrunden, det är flyttkaos här hemma;))

Satt och kollade på gamla foton av mig och kan knappt fatta att tjejen på bilderna är jag... Är så otroligt glad över att jag faktiskt tog tag i det, vågar knappt föreställa mig var min vikt slutat annars. Har tur som haft en familj och make som alltid stöttat mig och många härliga vänner. Utan dom hade det aldrig gått!❤❤

Nytt och gott!

Röd dag och hela familjen hemma hela dagen, vädret har ju tyvärr vart skit så ute har bi inte vart men barnen har roat sig med lek och att hjälpa mig med bakning så dom små bustrollen har vart hyfsat nöjda och glada ändå.

Ja bakningen innebar chokladbollar LCHF - Style, riktigt goda! Haha ja jag vet att jag säger så om allt nytt jag äter nu men hittills har allt var mitt i prick så att säga.

Jag gillade dom som sagt och L också, F och C däremot var väl inte så förtjusta då det var mycket kokos smak vilket inte gick hem i deras smaklökar.

Sen testade jag dessutom ett recept på pannkakor och satan så gott! Sist jag körde LCHF gjorde jag nåt annat recept som smakade apa... Men detta, det rekommenderar jag verkligen! Kommer lagas många gånger till och även barnen tyckte om det vilket ju alltid är ett plus :)

Chokladbollar - LCHF 

100 g rumsvarmt smör

100 g kokosflingor + Till att rulla

100 g mandelmjöl eller hasselnötmjöl

2 msk ekologisk kakao (jag tog vanlig)

2 msk starkt kaffe (jag tog vatten istället)

0.5 - 0.75 dl stevia/erythritol blandning (Ica stevia strö)

1. Blanda rumstempererat smör med stevian, vispa med elvisp.

2. Blanda i resten av ingredienserna och vispa ihop.

3. Rulla bollarna i önskad storlek.

4. Rulla sedan chokladbollarna i kokosflingor.

Pannkakor - LCHF 

För 4 stora

4 ägg

2 dl grädde

1 dl gammaldags mjölk

2 msk fiberhusk

1-2 nypor salt

1. Vispa samman allt med elvisp.

2. Låt stå 5 min och stek sedan i smör.

3. Servera med grädde och tex hallon.

Vägning imorgon då, spännande värre ;) Känner mig mindre iallafall men det kan ju lika gärna vara inbillning. Tappar mina rosa strl 40 byxor, dom sitter inte alls bra längre :( Men tänker inte köpa mindre förens efter bukplastiken i höst.

Imorgon smäller det!

Snart vankas det hemmagjord pizza, vanlig, alltså inte Lchf vänlig. Tänkte börjat idag men hade inget hemma vid frukosten som man "får" äta så det blev shopping sen istället, nu är jag redo att köra igång imorgon!
Ser framemot det och ser det inte som en jobbig grej som jag tvingar mig själv till för att gå ner i vikt som annars utan ser det som ett sätt att försöka få kontroll på mitt jävliga sockerberoende... Att/om jag går ner i vikt ser jag mer som en bonus.

Haft några jobbiga dagar på senaste när jag sett mig själv i spegeln, tjockisdagar som inte velat ge med sig men idag när jag kollade på mig själv i min nya tröja så insåg jag att nä, så förbannat fet som jag får för mig är jag inte.
Undrar dock när hjärnan ska fatta att jag gått ner för oftast när jag kollar på mig själv så ser jag den där jättetjocka tjejen som jag ju faktiskt inte är längre. Antar att jag får jobba vidare på det där med självbilden men hoppas det blir bättre när jag väl gjort min bukplastik och magen ser mer normal ut.

Dags för strikt igen och en dagens

Det har gått bättre ett par dagar nu även om jag inte skött mig optimalt på långa vägar, inget dåligt samvete dock utan imorgon kör jag strikt igen det vill säga mindre kolhydrater för att få kontroll på sötsuget och träning.
Mår så mycket bättre när jag kör på bra, allt sött får mig egentligen bara att må dåligt och särskilt gott är det ärligt talat inte heller. Tänker inte förbjuda något, blir jag sugen så blir jag men istället för att hoppa på godiståget direkt så ska jag försöka tänka på om det verkligen är värt det och är jag sugen eller hungrig?
Känner mig peppad och tänkte dessutom lägga undan 10 kr/hg jag går ner hädanefter och sen efter 4 veckor får jag ta dom pengarna och köpa mig något eller spara undan dom om jag hellre känner för det. En liten "morot" för motivationen!:)

Bjuder på en dagens, topparna är nya (alltså den gråa och röda nättoppen är separata plagg) och i strl 36. Sitter bra men sen när jag väl gjort bukplastik så kommer den storleken sitta peeerfekt! Magen och allt annat häng också visserligen stör mig men jag försöker tänka att det är en påminnelse från hur långt jag lät det gå och det går ju operera bort, vilket jag ska i framtiden. Magen försvinner ju till hösten om jag har tur, fan va jag längtar!
Innan dess är det inte mycket mer att göra än att försöka träna det bättre och lära mig leva med det på ett bra sätt. Är på god väg iallafall:)

Published with Blogger-droid v2.0.10

Som på rosa små moln!

Är sådär fånigt lycklig över att jag kommer få bukplastiken!:) Ni kanske tycker det är konstigt att vara glad över att någon ska skära i min mage men jag har levt med hänget sedan jag var 19 år gammal (dock beståd det bara av fet då) så att föreställa mig att inte ha något går inte. Jag vet ju iallafall att jag kommer närmare den kropp jag vill ha än om det är kvar.
Må vara 6 mån kvar tills det är dags att gå dit igen och då skrivas in på operationslistan men det känns konstigt nog inte långt borta alls... Ser framemot det även om det kommer göra ont första veckorna, det lär ju vara värt det. Jag får en normal mage!:)

Published with Blogger-droid v2.0.10

Ett stort jävla JA!!!

Idag var det då dags för bedömningen angående bukplastik, först skulle jag, dålig på att hitta som jag är, leta upp byggnaden där plastikkirurgi låg och för en gångs skull hittade jag ändå ganska snabbt. Väl där fick man anmäla sig och när jag gjort det blev jag skickad till att bli fotograferad, för min journal. Det kändes ju måttligt pinsamt att stå där helt näck med byxorna nedanför knäna, hehe. När det väl var gjort fick jag vänta en liten stund igen innan en sköterska ropade upp mig. Jag fick svara på lite olika frågor, fick mäta mitt häng (6 cm) och väga mig (71.8 kg). Hon frågade om jag rökte, hur lång tid det gick att gå ner, om jag gjort GBP, hur jag mådde och lite sånt. Sen gick hon iväg en sväng och in kom en doktor, en norska (trodde det skulle vara en danska så tack och lov för det då jag inte fattar ett ord danska;)).

Doktorn frågade ungefär samma som sköterskan men när vi kom in på att jag födde barn för drygt 2 mån sedan blev hon lite ställd, hon hade aldrig mött på någon som kommit på bedömning så snabbt efter födsel så hon ville prata med sin sköterska om hur vi skulle göra då dom gärna vill att man väntar ett år efter födda barn och andra operationer.
Fick vänta en stund sen kom den trevliga sköterskan tillbaka och berättade att hon talat med doktorn och dom hade kommit fram till att jag blir kallad igen om ett halvår så får jag bli uppskriven på operationslistan då. Hon kunde inte sätta upp mig på listan och skriva "op. om ett halvår" då det inte funkade så, sätts man upp på listan så kan man bli kallad allt från dagen efter till senast 3 mån. Så det blev alltså ett defenitivt JA!:) Är så jäkla glad nu och det känns sååå bra! Läkaren sa till och med att det inte var ett snack om saken att jag skulle få en och jag som oroade mig så.

Nu är det bara att vänta ett halvår sen kommer en ny kallelse och sen blir det operation. Då hinner jag ta mina sista kilon också och nu är jag ju ännu mer motiverad till att ta det sista eftersom jag har något att jobba mot/för.

Imorgon är det dags för bedömningen

Efter kl 13 imorgon är det då dags för bedömningen angående bukplastik genom landstinget på Sahlgrenska, börjar bli lite nervös nu och är inte alls lika säker på att de säger ja. Hoppas på en vikt kring 71.5-72 kg, då har jag ett bmi på 26 någonting och ju närmare 25 jag är desto bättre.
Väger mig ju därför imorgon och jag kommer uppdatera hur det gick, vad dom frågade osv när jag kommit hem.

Published with Blogger-droid v2.0.10

Närmar sig...

Nu närmar sig onsdag och bedömning med stormsteg, är nervös men konstigt nog mer nervös inför starten på sm-slutspelet i hockey på kvällen, haha!;) Försöker iallafall tänka positivt och går igenom svar på eventuella frågor dom kommer ställa.

Sista träningen för denna veckan avklarad också, 60 min step-up och med det totalt 4 timmar denna veckan. Ja, sista för denna veckan visserligen men imorgon är det ju dags igen och nu när man är lite mör i benen så känns fredag och vilodag långt borta.

Published with Blogger-droid v2.0.10

Efter en och en halv månad...

Det har gått drygt 1 1/2 månad sedan minstingen föddes och jag har gått ner drygt 7 kg sedan dess. Minns att jag tog en bild dagen efter förlossningen och letade upp det, lade upp kortet jämte det jag tog igår med nya träningskläderna och visst fan ser jag skillnad! Inte ofta jag själv ser såna "små" skillnader men nu tycker jag ändå det syns ganska mycket, riktigt kul!

Börjar drömma mer och mer om en mage utan massa skinn på, en "platt" mage... Är som sagt ganska positiv inför mötet på onsdag (och nervös!) men tänk om dom säger nej, fan va besviken jag kommer bli. Försöker ställa in mig på ett nej hellre då jag vill övertyga mig själv om att jag inte blir lika ledsen om det inte går min väg men jag kan inte hjälpa att tro och hoppas på ett ja. Nåja, det är ju bara att vänta och se, om några dagar har jag ju svaret. Uppfyller ju dom krav som satts åtminstone så helt omöjligt att de skulle säga ja är det ju så klart inte.
Nä, får försöka att inte tänka på det tills det är dags, haha kommer nog gå utmärkt *not*!;)

Published with Blogger-droid v2.0.10

Efter -71 kg...

...så ser inte kroppen särskilt skoj ut. Skinn hänger och dallrar lite här och var och när man är låg är det verkligen plåga att behöva se sig själv i spegeln... Har dock lärt mig acceptera min kropp mer nu men magen är fortfarande det jag mår sämst över och jag hoppas på positiva besked den 13:e när jag ska på bedömningen ang bukplastiken.

 

 

Som ni ser på bilden så ser inte min 167 cm långa kropp ut som en vanlig tjejs som väger 74 kg, den har fått mycket stryk och jag har ju självklart bara mig själv att skylla även om det känns orättvist att behöva gå runt med en sån kropp när vikten säger annat. Magen kan jag ju förhoppningsvis få hjälp med men armarna och benen ska jag antagligen spara ihop till själv sen när jag väl har större inkomst och så.

 

Fortsätter min träning som planerat för även om det är smått omöjligt att slimma kroppen pga all hud så tänker jag då fan försöka iallafall, hehe! 30 min step-up och en ca 30 min långsam promenad med dottern idag, har dessutom ökat upp intensiteten när det gäller step-upen, kör två "nya" steg som gjorde det minst sagt jobbigare. Svetten bara rann men det kändes kul med förändring också och nu efteråt känns det ju bara hur skönt som helst!

Kul med siffror!

 

Har ju gått ner lite över 72 kg nu och tycker det är kul att jämföra siffror med nu och då. Så här ser det ut, före och sen efter.

Vikt: 145-->73 kg (-72 kg)
Midjan: 140-->74 cm (-66 cm)
BMI: 52-->26.1 (-25.9 enheter)
Byxor: 58-->40 (-9 strl)
Toppar/tröjor osv: 56-->36 (- 10 strl)
BH: 100 DD-->75 C (-5 strl)

Vilken skillnad egentligen nu när man ser det nerskrivet, sjukt kul! Är ju inte klar riktigt än men närmar mig ett normalBMI, inte för att jag bryr mig jättemycket men dom vill ju gärna att man har ett BMI nära 25 för att få bukplastiken.
Midjan mätte jag nu precis, shit vad den minskat på senaste bara, peppande på hög nivå att fortsätta sköta sig bra!

Topp strl 34/36 och byxor strl 40.

Viktkurva

Efter 4 veckor så har jag nu gått ner 6 kg, känner mig riktigt nöjd och närmar mig nu 6:an. En siffra jag aldrig kunde föreställa mig att jag skulle hamna på när jag började min viktresa.
Har ju gått ner nästan lika mycket som jag väger, alltså en hel mig, känner mig otroligt stolt över mig själv. Trodde liksom aldrig jag skulle klara det när jag började på 145 kg, minns att jag sa till maken att jag kommer bli nöjd om jag bara kommer nära 100 kg. Det blev lite mer än det och snart har jag ju även nått min målvikt på 65 kg och då totalt -80 jävla kg! Än är jag inte där men snart så!
Bara drygt en månad kvar tills jag ska på bedömning om bukplastik, nervöst men jag känner mig ganska säker på att det blir ett ja men så klart, man vet ju aldrig.

Published with Blogger-droid v2.0.10

Veckans vikt

Eftersom vi kom hem sent från sjukhuset igår blev det vägning idag istället (japp, nu är vi äntligen hemma men skriver mer om det i ett eget inlägg sen). Gissade på att jag vägde runt 74-75 kg men icke, den snälla vågen sa 73.1 kg, riktigt nice!:) Börjar ju fan närma mig en 6:a i början, känns sjukt konstigt. Men jag har inte bråttom, det får ta sin tid men är gärna nere på runt 68 kg till mars iallafall då jag ska på bedömning för bukplastik då.
En nackdel? med att gå ner är ju att man behöver nya kläder, ska rensa ur garderoben i dagarna då jag har en del kläder som inte sitter bra längre, speciellt byxor, har inga som sitter bra... Nåja, ska köpa nya så jag överlever nog, hehe!;) Kommer sälja av mina gamla kläder sen, genom Facebook tror jag, kanske någon av mina vänner vill ha nåt annars blir det Tradera sen.

Fick frågan av en mina vänner innan hur jag ska göra sen när jag nått min målvikt och ja, jag tänkte då börja fokusera mer på träningen än maten (men inte äta dåligt för det så klart), vill tona och forma kroppen så den blir snygg! Men först hoppas jag som sagt på att bli godkänd för bukplastiken genom landstinget, det är väl första steget och sen ska kroppen bli läcker!:)


Startvikt juni 2006: 145 kg
Startvikt 2013 (21/1): 78.7 kg
Nuvarande vikt (28/1): 73.1 (-5.6kg)
Viktminskning totalt: 71.9 kg (utan op)
Målvikt: 65 kg (+8.1 kg)
Start BMI (2006): 52
Nuvarande BMI: 26.2
BMI-enheter ner: -25.8
Midjemått start (2006): 140 cm
Nuvarande midjemått: 77 cm
Förändring midjemått: -63 cm

Tycker lite synd om mig själv...

Har vart hostig nu några dagar och idag kom febern också... Så fan, vart sjuk länge nu eller ja, hade väl en paus på några dagar förra veckan när jag var frisk. Aja, bara att vila så gott det går. Lille Y är också förkyld, vilket jag inte är så förtjust i då jag oroar mig för RS-viruset. Han har dock ingen feber, snörvlig och hostig bara. Håller koll på honom så det inte blir värre iallafall.
Så det blir inget besök hos plastikkirurgen idag då men fick en ny tid i mars så vem vet, kanske hinner nå min målvikt tills dess:)

Published with Blogger-droid v2.0.10

2012 - Summering av året

Ja då har ännu ett år snart tagit slut och mycket har hänt. Året började väl sådär, var väldigt deprimerad men skrev ändå in mig på arbetsförmedlingen och vågade mig på att skicka remiss ang bukplastik. Det visade ju sig vara ett bra beslut att skriva in sig då jag äntligen hamnade rätt och fick den hjälp jag behövde genom min kära arbetspsykolog. Hon hjälpte mig att komma vidare i livet.

Sen började jag även att springa igen och hann bli riktigt bra, sprang 3 km på drygt 18 min som bäst och orkade med 1 mil en gång (under 60 min dessutom!), stolt över det som tusan! Löpningen fick mig även att må sååå mycket bättre och jag längtar tills jag kan ta upp det igen.

Ang remissen så fick jag ju en tid för att få komma på bedömning men det blev ju aldrig av tyvärr eftersom jag ju blev gravid. Kommer dock skicka in en ny sen när jag nått min målvikt på drygt 65-70 kg.

Sen vart jag med i en artikel på Viktklubb.se då jag ville ge andra inspiration att klara av sina viktproblem precis som jag gjort, kändes väldigt konstigt att se sig själv så, haha!

Och den största nyheten 2012 var väl att jag fick reda på att jag var gravid. Var ju på vårdcentralen för kontroll av min medicin (antidepressiva) och tyckte jag hade väldigt många biverkningar vilket jag då tog upp. Läkaren sa att biverkningarna inte både vara kvar och undrade om jag var gravid, vilket jag skrattade bort. Men tog ett test där, fick sitta och vänta i evigheter och sen när jag väl kom in till läkaren igen så fick jag veta att det var positivt. En chock, då jag ju hade spiral och blev helt förtvivlad och ringde mamma. Vi pratade ju om abort då jag ju äntligen mådde bra och kände att livet gick åt rätt håll och även maken tyckte det var rätt alternativ men att det ju var upp till mig.
Efter några sömnlösa nätter bestämde jag mig för att behålla och meddelade även min arbetspsykolog att jag ville börja arbetsträna så fort som möjligt så jag fick någon slags "övning" innan bebis kom. Fick en plats snabbt där jag även får komma tillbaka sen när mammaledigheten är över.

I början pratade jag och maken inget om graviditeten eller bebisen eftersom han egentligen inte ville behålla men ni vart på ultraljuden och så, omkring veck 25 så släppte det lite för hans del och vi bestämde namn, började prata mer om det och ja, det kändes riktigt skönt!:)

Att jag började arbetsträna var också en stor grej och det har gett mig så mycket bättre självförtroende/självkänsla, trivdes verkligen där och ser framemot att få komma tillbaka sen, haha mer iform då än nu då sista månaden vart skitjobbig och jag knappt vart där (pga graviditeten alltså).

Och så fick jag ju efter ca 3 år äntligen träffa min syster igen då vi fick upp kontakten under början av vintern, verkligen underbart och det kändes som om vi aldrig vart ifrån varandra typ♥

Här kommer även lite bilder från året som gått:

Redo för löpning

En av mina löpnings förbättringar, bara en månad emellan!

Kläderna jag hade inför Viktklubb artikeln.

Vecka 12, inte mycket att komma med;)

Vår fine lille son i vecka 20♥

Vecka 36, magen har allt växt!:)

Mina fina barn med syrran och hennes make♥

Julkalendern - Lucka 5 - Berätta om vem du var för ett år sedan

Berätta om vem du var för ett år sedan

Ja ni, vem var jag för 1 år sedan... Inte så jätteolikt den jag är nu, mådde dock sämre psykiskt och åt inte medicin just då, varför vet jag inte. Jag kämpade med vikten då jag hade gått upp över 10 kg på något konstigt sätt (eller inte konstigt då;)) under sommarhalvåret, vägde nästan 100 kg igen vilket gjorde mig rädd men lyckades ganska snabbt få bort det och kring jul förra året vägde jag nog runt vad jag gör nu (86 kg).
Jag var inte gravid och hade släppt alla tankar på ett tredje barn i framtiden då maken inte ville ha en och det kändes bra (men hur oplanerad denna lillkille än är så är vi glada över att han snart kommer).
Dessutom var mitt självförtroende/självkänsla mycket lägre än nu, gick mest och deppade över hur ful och fet jag var hela tiden. Sen hade jag funderingar ang att göra bukplastik och tog ju tag i det i januari i år och skickade in egenremiss (ska göra det när jag nått målvikten igen). Hmm, mer då... Alltså mitt liv var egentligen inte så jätteannorlunda bortsett från att jag inte var gravid då och att jag mår mycket bättre nu än då och dessutom jobbar/arbetstränar.
Så för livet nu är ju bättre kanske man ska sammanfatta det eftersom jag mår bättre, känner mig som en bättre människa och ser inte ner på mig själv lika mycket längre. Plus att vi ju snart är 5 i familjen♥

1 månad kvar

Idag är det en månad kvar till den 3:e juli, dagen då jag ska på bedömning för min bukplastik... Lite smått nervös redan men det ska väl gå bra hoppas jag och det är ju ändå som sagt en hel månad kvar. Men jag är nojig och nervös av naturen så jag kan inte riktigt hjälpa att gå älta i det, helt i onödan, haha!;)

Magen nu... (Bild) Plus ny bild

Tänkte vara modig och visa hur min mage ser ut just nu, alltså häng och allt. Först så var tanken att jag skulle visa om jag väl får operation men varför inte nu. Det är ju ingen trevlig bild men nu ni kanske förstår varför jag mår dåligt över den. Hoppas ju som sagt att få bort den snart, är trött på all hängande hud och fett som inte drar ner mitt självförtroende varje dag...
Är ju inte riktigt en mage som man har om man väger runt 80 kg precis:/
(La in en bild framifrån också)

Och dagen fortsätter vara bra!

Fick den här kallelsen från Sahlgrenska idag, tid för bedömning ang bukplastik. Fick tid snabbare och tidigare än jag trodde. Nervöst men spännade så klart!

Published with Blogger-droid v2.0.4