Starten och veckans vikt

Idag körde jag då igång på riktigt med viktminskningen, är 8 dagar sedan förlossningen men jag känner mig som sagt redo. Eftersom jag inte ammar är det ju ok också så!:) Tar det lugnt i början dock, både med motion och diet då min aptit inte riktigt är tillbaka än.
Men jag steg upp på vågen imorse iallafall och den var snäll, vägde 78,7 kg förra måndagen och idag 76.5 kg idag så över 2 kg ner! Har ju 65 kg som målvikt då jag är 167 cm, lagom vikt och "bara" 11.5 kg dit vilket ju egentligen inte är något om man ser till var jag började.
Kommer ha vägdag på måndagar nu, haft fredagar innan men tänkte jag kanske sköter helgen bättre om jag inte gör så, vilket ju inte är helt fel.

När det gäller motion är det promenader och powerwalk som gäller tills jag vart på efterkontroll hos barnmorskan då jag vill veta att allt är ja, hrm, bra där nere. Har ändå inga löparskor då jag måste köpa nya så skulle inte kunna springa nu även om jag ville. Dom jag har nu är slitna med promenader och pw klarar dom så det får bli för det tills dom ger upp.
Just nu är mitt löpband överhopat av leksaker, haha blir gärna att man slänger upp saker där när man har bråttom med att plocka upp så det blir att städa undan det nu i veckan så jag kan använda det också. Kan ju gå/pw på det lika mycket som jag kan springa, är ju hastigheten som spelar in. Men ska verkligen försöka ta mycket promenader ute med Y och vagnen också, tar emot lite bara just nu då det är blaskigt och tråkigt men snart lär la snön försvinna och då ska jag passa på!

Startvikt juni 2006: 145 kg
Startvikt 2013 (21/1): 78.7 kg
Nuvarande vikt (28/1): 76.5 kg (-2,2kg)
Viktminskning totalt: 68,5 kg (utan op)
Målvikt: 65 kg (+11,5 kg)
Start BMI (2006): 52
Nuvarande BMI: 27.4
BMI-enheter ner: -24.6
Midjemått start (2006): 140 cm
Nuvarande midjemått: 80 cm
Förändring midjemått: -60 cm

På måndag är det dags att köra igång igen!

Ja på måndag är det då dags att börja ta tag i vikten igen, ligger ju redan bra till då jag väger mindre än när jag skrev in mig hos barnmorskan.
Har redan gjort upp en liten plan på hur jag ska äta plus motionen, som blir lätt såhär nu tätt inpå förlossningen även om jag känner mig bra i kroppen, vill inte riskera något. Har hyfsad motivation till det trots allt, nu när jag ser att jag är "smalare" igen (då gravidmagen är borta) så peppar det ju mig ännu mer att nå målvikten!
Har just nu drygt 12 kg kvar tills jag är i mål, har satt 65 kg som slutmål och jag tror nog jag kommer vara nöjd där. Är ju 167 cm så den vikten borde ju funka ok på mig och eftersom jag redan känner mig helt ok med kroppen (bortsett från all hud då så klart) så får det räcka helt enkelt. Kommer ju ha ett normalviktsbmi iallafall, även om ju just bmi inte är superviktigt så men ja, vill ändå ligga under 25.
Kommer skriva mycket mer om viktminskning och motion/träning nu igen och byta header men det blir ju först nästa vecka, just nu är jag i en bebisbubbla så att skriva om träning känns långt bort, haha!;)

Runt 77 kg.

Första tiden hemma

Har ju bara hunnit gå fem dagar men det känns redan som om man alltid vart trebarnsmamma, allt flyter på bra och Y är hyfsat lätt att ha och göra med. Han gör som dom flesta bebisar, äter och sover men är även vaken ibland och stirrar sig omkring med sina stora Bambiögon. Y är väldigt lik sin storebror, dom ser nästan precis likadana ut, alltså när L var bebis. Ska försöka slänga fram ett par bilder sen när jag sitter vid datorn så man kan jämföra:)
Hans syskon är fortfarande lite ovana vid att ha en liten bebis som snor massa uppmärksamhet här hemma men det blir bättre och bättre för varje dag som går och dom får hjälpa till en hel del så dom känner sig delaktiga.
Själv mår jag bra, fasansfullt trött bara men min kropp är sig själv igen så att säga, inge smärta eller nåt sånt. Trots att Y fick en jobbig start och det var en snabb förlossning så kände jag mig bra i kroppen redan nån timme efter vilket kändes skönt och förvånande. Haha däremot kan jag inte ta några långpromenader än, lyckades ju riva av hela nageln på min ena lilltå så nu haltar jag runt här hemma;) Nåja, det var ju självförvållat så jag kan inte klaga precis. Så fort den är bra ska jag börja promenera iallafall, ser verkligen framemot det nu när jag inte är konstant yr och svag längre!:)

Published with Blogger-droid v2.0.10

Bildbomb

Idag är lille Y hela 5 dagar gammal och nu har jag orkat sätta mig vid datorn och lagt in lite bilder från förlossningen/BB som mamma tagit plus egna bilder från senaste dagarna. Så nu bjuder jag på en bildbomb!:)

CTG på G!

 

Vet inte vad som väntar;)

Hrm, ja frisyren ser la sådär ut.

Börjat med kära lustgasen.

 

Här har jag ONT!

Nykläckt och får hjälp av barnläkarna.

Får syre.

Piggnat till lite.

Äntligen fick jag min lille Ymer, efter ca 20 min.

♥

Glad och lycklig:)

Fått lite mumsigt fika.

Tvättar av lillen lite.

Vägning och mätning på G.

Min fina Y♥

Första måltiden:)

♥

Med busiga syskonen.

Hos mormor på BB♥

Sömntuta

Påväg hem!

 

Vaken liten plutt:)

Lille grodan♥

 

Petar lite på lillebror;)

Puss♥

Sover sött.

Gullunge♥

Nyfödd

♥

Myser hos pappa♥

Min bedårande unge♥

3 dagar efter förlossningen, 77 kg (-9/4 kg från graviditeten och -68 kg totalt)

Förlossningsberättelse

Ja nu sitter jag här, trebarnsmamma och lite trött. Kan ju börja med en liten förlossningsberättelse.

Vaknade den 20/1, kring kl 6 och hade lite molvärk, tänkte att det säkerligen var falskt alarm ännu en gång men kring 7 började jag få mer riktiga värkar. Bestämde mig för att gå omkring lite och se om det blev bättre  men det fortsatte och jag varnade min mamma och maken att det nog var på G även om det kanske var en stund kvar.
Sen gick det en stund och värkarna blev intensivare så jag bad maken ringa taxi och medans vi stod där och klädde på oss ytterkläder så gick helt plötsligt vattnet, ja, då visste man ju att det verkligen var på riktigt iallafall;)
Mamma och jag tog taxi in och hade en väldigt trevlig chaufför, jag tog även värkarna väldigt bra så jag var glad och uppåt hela resan. Väl framme så fick jag ju skriva in mig och komma till ett förlossningsrum (fick en underbart trevlig och snäll undersköterska och barnmorska som tog hand om mig), man mätte CTG en stund och det kändes konstigt nog riktigt bra, värkarna gjorde ju så klart ont men jag andades mig igenom dom utan större problem, gick till och med omkring, skrattade och pratade med mamma. Haha barnmorskan var till och med imponerad av mig.
Vid 11 så började värkarna dock bli värre så jag bad om den gamla hederliga lustgasen (fick regelbundna värkar vid 9.30 för övrigt) och det hjälpte en hel del.

Värkarna blev jobbigare och jobbigare för varje sekund kändes det som och efter 40 min började jag även få krystkänsla, var dock bara öppen ca 4 cm så det kändes ju lite nedslaget så att säga... Bebisens hjärtljud blev sämre så vid 12 så tillkallades en läkare som kom 12.05, han konstaterade att jag fortfarande bara var öppen 4-5 cm och ett test skulle tas för att se hur bebis i magen mådde men han hann aldrig så långt då jag nämligen vart tvungen att börja krysta trots att jag inte borde men... Ja, jag gick från 4-5 cm till fullt öppen på under 5 min och kl 12.10 var lille Ymer född. Han hade bajsat mycket i vattnet och var lite livlös så dom sprang iväg med honom innan jag ens hann se honom. Men jag var lite borta av all lustgas som jag tog i slutet (själva krystningarna och det kändes som en dröm eller nåt, hörde hur folk pratade med mig men på distans eller hur man ska säga) så jag reagerade inte förens efter en stund när jag ju kom på att jag faktiskt fött barn precis men inte har det hos mig. Min mamma följde dock med dom och kom tillbaka efter en stund men tårar i ögonen och sa att allt var bra och att han var så fin♥

Han låg dessutom konstigt i magen och hade liksom fastnat på sidan så han föddes med pannan först eller nåt sånt där skumt, näsan blev lite tillplattad och huvudet hade lite skum form ett tag där bak, typ tillknycklat. Men det blev ju bättre efter bara en stund så ingen fara så, nu ser han alldeles normal ut:)

Så ingen som förlöste mig hade någonsin varit med om att någon öppnade sig och födde så snabbt, haha talk of the day sen typ!;) Alltså fick han en lite jobbig start med tanke på att han låg konstigt, hade bajsat i vattnet och kom ut så helt plötsligt men allt gick ju bra och det känns så skönt att veta då man hann tänka ett par jobbiga tankar...

Han föddes som sagt 12.10, var 48 cm och vägde 2930 g, världens finaste lille Ymer♥

Skriver mer hur det gått hemma och så senare, ev nu ikväll men annars imorgon. En kort sammanfattning är att det går bra, han äter bra, sover bra och hans syskon älskar honom!:)

♥2 dagar gammal♥

Välkommen till världen!

Idag, efter en lite dramatisk förlossning, föddes kl 12:10 världens finaste Ymer, 2930 g och 48 cm kärlek!
Kommer skriva mer utförligt sen hur allt gick och så men det blir när jag har tillgång till dator igen. Men vi mår bra och just nu ligger den lille guldklimpen och sover på mig:)

Published with Blogger-droid v2.0.10

Ensiffrigt!:)

Nu är jag äntligen nere på ensiffrigt, 9 dagar kvar till beräknadförlossning!:) Hoppas han bestämmer sig för att komna innan dess dock.
Mamma har kommit nu också, känns jättebra och kul, inget fel att få umgås ett tag med sin älskade mamma!
Bjuder på en magbild också, tycker jag ser riktigt fin ut faktiskt, fint gravid sådär.

Published with Blogger-droid v2.0.10

Försöker hålla humöret uppe

Jaja, ingen igångsättning för mig, bästa för bebis är ju om han kommer självmant så jag får väl tänka så. Hostan har ju blivit bättre och det är ju ett plus, tyvärr har jag fått huvudvärk istället så alltid är det då något som jävlas;)
Kanske har jag tur och mår bättre snart också, man kan ju hoppas! Försöker helt enkelt se det positivt och hålla humöret uppe, snart är han ju här hursom:)

Published with Blogger-droid v2.0.10

Nej, ingen igångsättning

Idag var jag ju då hos läkaren på mvc för att, vad jag trodde iallafall, diskutera igångsättning eftersom jag mår så jävla uruselt. Men när jag kom dit fråga hon hur jag mådde och när jag berättade, gråtandes, så fick jag som svar att ja äta måste jag ju inte för bebisens skull så, han tar det han behöver, så jag måste ju inte äta tydligen?! Sen att jag är trött eftersom jag knappt sovit på två veckor, det var bara normalt... Det jag behövde var motion tydligen, gå ut mer och att jag knappt orkar stå upp ibland eller blir helt slut av att gå till toan nä det kvittade ju, då får jag bli slut enl doktorn. Ja, inte så jäkla givande som sagt, eftersom mina värden var ok i hennes ögon så borde jag må bra så ja, läkaren har väl rätt antar jag... Hur jag själv känner kvittar tydligen, för på henne lät det ungefär som om jag inbillade mig allt:/
Nåja, bara att stå ut men imorgon kommer min mamma ner och bor här tills han är ute då hon ju ska vara med på förlossningen som sagt.

Published with Blogger-droid v2.0.10

Att tvinga i sig kalorier...

...var väl kanske inte min bästa idé idag. Som ni vet har jag ju svårt med aptiten men idag fick jag för mig att försöka äta lite mer än vanligt, för att få i mig lite kalorier då jag senaste veckan typ snittat på 1000-1500/dag. Ja, det lär jag inte göra om, mår otroligt illa nu och känner mig äcklig... Nä, ska göra som mamma föreslog och köpa måltidsersättning istället så får jag i mig tre "mål mat" om dagen iallafall. Vätska går ju åtminstone ner lättare än fast föda även om vatten är det enda jag inte mår dåligt av alls, som tur är!

Published with Blogger-droid v2.0.10

Längtar så det värker i hjärtat!

Det är svårt att beskriva hur mycket jag längtar efter lille ****** i magen, hehe vill skriva namnet men icke!;) Är ju inte ens vid beräknadförlossning än men tiden går trots allt ganska snabbt även om varje sekund känns som år ibland.
Tycker det ska bli då spännande att se hur han ser ut, vem han kommer likna, hur han kommer vara och ja allt det där. Vill ha min lille bebis helt enkelt, visst mysigt när han busar runt i magen men jag ser hellre att han kommer ut och gör det!:)
Sen är det ju grejen att hans förväntansfulla syskon vill träffa honom nu också, dom frågar varje dag om inte bebis kommer snart, mina små gullungar!
Så ***** kom nu!!;)

Published with Blogger-droid v2.0.10

Nervös inför morgondagens möte

Imorgon är det då dags att träffa läkaren på mvc för att diskutera igångsättning. Nervöst värre... Nu har jag dessutom fått skum huvudvärk som gör att jag sover ännu mindre, hur nu det är möjligt?! Försöker vila nu när barnen är på dagis, slumrar till då och då men precis som på natten så vaknar jag konstant då dunkar och gör ont, mest på vänster sidan. Alvedon funkar inte heller så just nu är det bara att stå ut.

Published with Blogger-droid v2.0.10

Bara för att...

Ja det är då fan som vanligt när jag väl börjar noja då sätter den lille busen i magen igång på riktigt. Antar att han kanske bara förbereder sig inför förlossningen, lugnet före stormen som en kompis sa. Man kan ju hoppas iallafall för det går inte beskriva hur mycket jag längtar efter honom!
Men kommer så klart hålla extra koll så han rör sig bra ändå så att säga.

Published with Blogger-droid v2.0.10

Ändrat rörelsemönster...

Senaste dagarna har lillen i magen ändrat sitt rörelsemönster, från att vara en ninja till mycket lugnare. Han rör ju sig och ger rejäla sparkar ibland men det ärändå stor skillnad. Vet att det är trångt där inne nu men kan ju inte hjälpa att bli nojig... Är det samma nu ikväll (han brukar annars vara som mest aktiv på kvällen) så ringer jag förlossningen imorgon.

Published with Blogger-droid v2.0.10

Vill ha min kropp tillbaka...

Är verkligen urless på att vara gravid och må dåligt nu... Att bara gå till toan typ 5 meter bort tar massa kraft och lagat middag har jag inte gjort på ett par veckor nu, eftersom jag inte orkar stå upp mer än nån minut i taget. Tack och lov så gör maken det, utan att klaga. Saknar verkligen att göra middag nu när man inte gjort det på länge, har massa rätter jag vill slänga ihop... nåja, snart så!
Har ju tid på mvc för att diskutera igångsättning på fredag, hoppas läkaren är lika förstående som barnmorskan jag träffade. Sen vet jag att det är dom på förlossningen som bestämmer men om han skickar mig dit så är ju chansen står att dom tycker samma.
Vetifan ens om jag skulle orka med en förlossning om jag går mycket längre, har knappt sovit på en vecka, äter ju som sagt minimalt och ja det påverkar ju allmäntillståndet, det är väl kanske inte så konstigt att jag får ont i kroppen av att röra mig och känner mig typ svimfärdig... Får försöka stå på mig men det borde väl inte vara helt omöjligt.

Published with Blogger-droid v2.0.10

Ingen bebis än

Ännu ligger jag och kvider på förlossningen och jag tror det tar ett par dagar till, hehe inget emot om han väntar till onsdag eller imorgon kväll så jag hinner käka lönepizza imorgon;) Nä men det känns som om det kommer ta ett par dagar till, har konstant molande värk i princip och en del sammandragningar. Slemproppen har ju inte släppt helt än heller (tror jag inte iallafall) utan det är lite i omgångar typ. Nåja nu börjar det ju åtminstone hända saker, spännande värre!:)

Published with Blogger-droid v2.0.10

Snart på G?

Tror den beryktade slemproppen har börjat släppa nu, det är för er som inte vet ett eventuellt tecken på att förlossningen är nära. Nu tar jag då inte ut något i förskott men har jag tur kanske något snart är på G. Dock så håller ju den när djävulska hostan i sig och jag hade ju gärna sett att den var borta innan han kommer. Nu är den dessutom värre och jag kräkhostar typ ibland, vet äckligt men det är väl en bra beskrivning antar jag.
Hemma själv med barnen nu också, stackarna är ju superunderstimulerande då jag som sagt mår uruselt... Har dock bett maken att sluta tidigare och jag hoppas han kan det.

Published with Blogger-droid v2.0.10

Vet inte vad jag ska ta vägen snart...

Tyckte smärtan i magen var lite bättre när vaknade igår men tji fick jag då hostan bara blir värre och jag hostar liksom "sönder" magen känns det som:( Sov knappt en blund inatt pga hosta och smärta så nu är jag dödstrött, gråtfärdig, har ont i huvud och kropp och gör allt för att inte hosta typ... Jag vetifan var jag ska ta vägen snart, mår så jävla dåligt pga bristen på mat och energi och har så ont;( Önskar jag kunde vila en stund men det är svårt när man bor litet och har två överenergiska barn...

Published with Blogger-droid v2.0.10

Note to self, ingen lunch...

Kanske låter som en skum rubrik men som ni vet har jag haft svårt att äta ett tag nu, känner mig inte hungrig längre och när jag väl äter mår jag dåligt. Det kvittar om det är makaroner eller yoghurt, äter jag=jag mår illa... Men iallafall, idag tänkte jag testa att käka lunch, har ju bara ätit middag senaste veckan, tog lite grann och efter bara ett par tuggor mådde jag skit! Sen hade jag ju svårt att få i mig middagen istället, så det verkar som om jag får välja en måltid helt enkelt för att slippa må illa och få äckelkänsla. Sunt? Nej men tvinga i mig mat fungerar ju bevisligen inte så... Vikten står still på 86 kg iallafall, det är ju helt ok.

Published with Blogger-droid v2.0.10

"Men, bebis har ju inte kommit idag heller!?"

Ja det var det första man fick höra från dottern när man kom upp (fick ordentlig sovmorgon I might add;)). Som om inte jag märkt det, inte bara jag som vill ha ur han bevisligen. Sen säger hon att han vill vara där inne så länge att min spricker... Hrm, ja det var ju uppmuntrande.
Inga känningar än tyvärr men så fort jag går omkring får jag en hel del sammandragningar så frågan är om jag ska fortsätta med vilandet eller vandra runt i lägenheten en stund då och då?

Published with Blogger-droid v2.0.10