Haha nja det kanske inte är hela sanningen. Som liten var jag väldigt nyfiken, gillade att typ klättra runt, göra sånt jag inte fick göra just för att mamma sa det och då var man ju tvungen att kolla varför man skulle undvika det!;) Tillexempel, mamma sa att man inte skulle gå ner till ån då det fanns ormar där, ja då gick man ju dit och kollade om det fanns några, vilket det faktiskt inte gjorde (MAMMA;)).
Sen hade jag ett djävulskt humör, kunde slå över på en sekund men jag (hrm, ja sån är jag fortfarande) men jag var/är väldigt kortsint så jag kanske blev arg snabbt men nästan lika snabbt så var jag glad igen och kramade om mammsen och pappsen.
Hade en väldig fantasi och mååånga låtsaskompisar plus riktiga som tur är, hehe! Lekte att jag var arkeolog minns jag, doktor, veterinär, superhjälte och ja allt annat barn brukade vilja vara.
Minns att jag skulle bli skogshuggare när jag blev stor, skulle bo i mamma och pappas hus (dåvarande) och dom skulle få bo i garaget, så snäll var jag;)
Jag var nog ganska lik den jag är nu som vuxen även som barn, snäll, social, glad, mycket humor, stort humör men kanske inte så äventyrlig längre dock.
Kanske inte blev allt jag ville som jag drömde om som barn men som sagt, jag är ganska nöjd med livet nu ändå!:)
Jag som fyraåring
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar