Har inte skrivit hur det går för mig ang mina besök hos arbetsförmedlingen på ett tag, anledningen är väl mest att det jag och arbetspsykologen pratar om är inget jag riktigt vill ta upp här. Visst, vissa saker skriver jag även om här (hur jag mår, frustration över det och så) men annat låter jag vara oskrivet. Kan dock säga att det går sakta men säkert framåt men utifrån det jag berättat för henne ang mina problem/mående så kommer jag inte få komma ut på jobb än på ett par månader, vilket kändes lite halv jobbigt då jag så gärna vill ut men samtidigt vet jag att jag måste vara realistisk också. Men det är ju skönt att dom förstår mig och tar mig på allvar, det gör mig lite mindre stressad.
Hoppas det kommer gå lite snabbare framåt än vad arbetspsykologen tror men det är väl inte så troligt, få se hur det går, huvudsaken är ju att det går framåt som sagt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar