Alltså, jag vet ju så klart, sedan vi bestämde för att behålla att det skulle bli ett till barn här hemma men man tar liksom inte in det ordentligt tror jag alla gånger. Sån är jag iallafall, bevisligen, för sen igår har vi börjat kalla bebisen vid namn, har vi inte gjort innan då vi inte riktigt vart överens och helt plötsligt så blev allt mer verkligt på nåt sätt... Känns jättekonstigt att han där inne nu har ett namn och vi nu tilltalar honom vid det, som om han redan är här eller nåt.
Det är både kul och skrämmande men mest kul och jag kan knappt bärga mig tills vi får träffa ******!♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar