Gått och funderat lite nu under min svacka, ätit dåligt, fått ångest, äcklas över mig själv och ja, det vanliga men igår stannade jag upp en sekund och tänkte efter lite.
Jag har, inte helt utan problem men ändå på ett sunt och bra vis gått ner närmare 65 kg och undrar ibland hur fan jag lyckats med det?! För nu går det verkligen inte alls, kommer under 8:an, går upp igen, kommer under 8:an och upp igen. Men har märkt att jag faktiskt är mer besatt av min vikt och hur jag äter nu än när jag började min viktresa. Då tänkte jag inte mycket på det utan åt och skrev upp det, tränade för att jag tyckte det var kul och visst, hamnade i svackor men inte som nu ändå.
Jag måste helt enkelt försöka komma tillbaka till tänket jag hade när jag väl började för drygt 6 år sedan, inte så jävla lätt men inte omöjligt. Måste sluta fokusera på vikten heeela tiden och tänka att jag måste bli normalviktig nu! Måste sluta bli besatt på hur jag äter, för antingen äter jag för lite, för mycket, för lite mat men godis... inget mellanting.
Så jag behöver alltså få in ett sundare tänk, för just nu, för min del, funkar det bevisligen inte att sätta viktmål för då skyndar jag ner vikten med diet, tröttnar och går upp igen. Måste alltså verkligen tänka och inte bara skriva/säga att dom sista kilorna får ta den tid det tar, för jag har skrivit det förr här men helt seriöst vart ultrabesviken så fort inte vågen sagt mer än 1 kg ner typ, tragiskt men sant. Så nu ska jag försöka jobba på att fatta att det inte måste gå på ett kick, det gäller att äta rätt/sunt/normalt och träna, för att det är kul, vikten kommer ju då gå ner.
Men jag kommer inte bry mig om vågen alls faktiskt utan jag äter som jag borde och tränar och sen när det väl behövs (kanske vid bedömning av bukplastik, om jag får komma på det så klart) så väger jag mig. Lär ju ändå märka om jag inte går ner för kläder säger ju en hel del.
Så jag ska sluta fokusera på vikten och sätta upp andra mål, som t ex orka spring 5 km under 30 min i år, vilket är ett riktigt mål för min del och för att orka det behöver jag träna det jag älskar mest, löpning och äta bra för att orka. Sen ska jag komma på ett par andra mål, som inte får ha nåt med vikten att göra men måste klura på det en stund så det återkommer jag med.
Haha, japp, nu har jag pladdrat klart eller vad man ska säga. Detta var min insikt jag fick igår och jag tycker ändå den är ganska bra, bli sundare, både i tänk, mat och kropp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar