Tur man har mamma

Har precis spenderat nästan en timme med att prata med mamma, passade på när ungarna ändå vilade(vilket dom gör precis just nu också).
Kände att jag behövde prata av mig lite och vad har man inte mammor till♥ Pratde lite allmänt om vad som händer i våra liv och så vidare. Sen hörde hon i min röst att det var något mer, vilket det var. Kunde inte hålla mig mer utan brast ut i gråt.
Har nämligen på senaste fått problem med magen, alltså inte inne i den utan själva magen i sig. Har ju hängmage då den fått mycket stryk från att jag vägt 145 kg och det är väl den jag har mest komplex för angående min kropp fortfarande. Den är mycket i vägen och jag vet att om den inte var där hade jag kunnat ha strl 42 i byxor utan problem men den är tyvärr där och fylld med fett. Får fan inte bort det... visst har den minskat från när jag vägde som mest men fettet väljer att försvinna på andra ställen istället... Nu är det väl inte så konstigt då jag inte tränar och jag hoppas det blir bättre när jag gör det igen, hoppas den försvinner lite smått varje månad eller nåt.
Men problemet, som jag kanske borde komma till nu då, är att jag nu verkligen blir påmind av att den är där. Annars har jag liksom förträngt det och gömt den så gått det går under kläder, vilket jag fortfarande gör men nu hjälper inte det. Har nämligen börjat få eksem under den, där skinn möter skinn och det är så jobbigt. Räcker att jag blir lite svettig, vilket man gärna blir på sådana ställen, så börjar det klia och jag blir helt röd där under... Känns verkligen åt helvete för nu blir jag verkligen påmind av att den är där, den äckliga jävla skiten. Önskar jag hade haft pengar för att göra en bukplastik, visst kanske inte får lika bra resultat som vid BMI 25(normalvikt typ) men jag står knappt ut! Hatar verkligen min mage nåt otroligt just nu, mår verkligen skit över den...

Nu kanske ni tycker det är värsta i-landsproblemet och visst, det kanske det är men jag mår ändå skit över den och jag garanterar att om jag haft 100.000 kr hade jag lätt gått till en läkare idag och beställt tid för att göra en operation. Men nu har jag inga pengar.
Mamma tyckte verkligen synd om mig, hon vet hur det är då hon haft samma problem och tipsade om gördel som man kan köpa på apoteket så inte skinn mot skinn möts så att säga där hängmagen är. Det hjälpte henne massa tydligen. Har dock inte råd med en sån men hon skulle kolla om hon hade sin kvar, vilket jag verkligen uppskattar. Tror nog det kan hjälpa lite mot självförtroendet också då den gömmer magen och så, kanske kan känna mig lite snyggare. Hoppas det, för jag hatar min kropp och är fan inte mer förtjust i den nu än vad jag var vid 145 kg, för bara för att jag är smalare är jag fan inte snygg i kroppen under alla kläder som gömmer allt väl.
Så mammor är verkligen bra, kändes skönt att prata ut med henne om problem som dom flesta inte förstår sig på.
Men vi pratade inte bara om det, utan roliga saker också, hehe tur det.

Nåja, slut gnällt för denna gång när det gäller detta, skönt att skriva av sig dock.