Oh, F och L testar verkligen mitt tålamod nu för tiden, känns som om dom flesta timmarna vi spenderar tillsammans på dygnet tas upp av bråk och dumheter... Det märks ju att dom vet vilka knappar som ska tryckas på för att få mig arg och så fan att dom passar på att göra sina värsta dumheter när jag sitter fast, till exempel matar/söver Y. Försöker dock hålla mig lugn men när man sagt till tiotusentals gånger och ens budskap går in i deras ena öra för att genast skutta ut genom det andra så tröttnar man tillslut. Har som regel att vi inte ska lägga oss osams iallafall och hittills har det aldrig hänt, något man kan glädja sig åt:)
Har väl tur att Y är en väldigt lätt bebis, är mest äta och sova som gäller för honom och när han väl är vaken så är han trots allt nöjd för det mesta. Skönt det, annars hade det vart extra jobbigt om man haft en krävande bebis och trotsiga storasyskon.
Antagligen är nog mina barn ganska lugna och "snälla" jämfört med andra barn så jag känner att jag nog inte borde klaga för mycket. Men det är skönt att spy ut sina känslor ibland ändå!;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar