Ett stort jävla JA!!!

Idag var det då dags för bedömningen angående bukplastik, först skulle jag, dålig på att hitta som jag är, leta upp byggnaden där plastikkirurgi låg och för en gångs skull hittade jag ändå ganska snabbt. Väl där fick man anmäla sig och när jag gjort det blev jag skickad till att bli fotograferad, för min journal. Det kändes ju måttligt pinsamt att stå där helt näck med byxorna nedanför knäna, hehe. När det väl var gjort fick jag vänta en liten stund igen innan en sköterska ropade upp mig. Jag fick svara på lite olika frågor, fick mäta mitt häng (6 cm) och väga mig (71.8 kg). Hon frågade om jag rökte, hur lång tid det gick att gå ner, om jag gjort GBP, hur jag mådde och lite sånt. Sen gick hon iväg en sväng och in kom en doktor, en norska (trodde det skulle vara en danska så tack och lov för det då jag inte fattar ett ord danska;)).

Doktorn frågade ungefär samma som sköterskan men när vi kom in på att jag födde barn för drygt 2 mån sedan blev hon lite ställd, hon hade aldrig mött på någon som kommit på bedömning så snabbt efter födsel så hon ville prata med sin sköterska om hur vi skulle göra då dom gärna vill att man väntar ett år efter födda barn och andra operationer.
Fick vänta en stund sen kom den trevliga sköterskan tillbaka och berättade att hon talat med doktorn och dom hade kommit fram till att jag blir kallad igen om ett halvår så får jag bli uppskriven på operationslistan då. Hon kunde inte sätta upp mig på listan och skriva "op. om ett halvår" då det inte funkade så, sätts man upp på listan så kan man bli kallad allt från dagen efter till senast 3 mån. Så det blev alltså ett defenitivt JA!:) Är så jäkla glad nu och det känns sååå bra! Läkaren sa till och med att det inte var ett snack om saken att jag skulle få en och jag som oroade mig så.

Nu är det bara att vänta ett halvår sen kommer en ny kallelse och sen blir det operation. Då hinner jag ta mina sista kilon också och nu är jag ju ännu mer motiverad till att ta det sista eftersom jag har något att jobba mot/för.